måndag, mars 3

ett par nollor i en dator kan knappt beskriva

åkte till baracken, när jag väl var där ville jag åka därifrån. jag ville även ha med mig mina pantburkar som legat i stora säckar sen i maj.
så jag tog dem, pantburkarna i säckarna, i händerna och gick till bussen. på busshållplatsen stod alla coola killar som varit på fotbollsträning och tittade på mig. snabbt kom jag på olika "vettiga" saker jag skulle kunna säga om de typ skrek alt. viskade baglady efter mig.

version 1, cool: "vadå, de här? nej jag skjuter luftgevär på dem. skulle jag åka in till centrum på BUSSEN med svarta sopsäckar med burkar?"

version 2, vän av ordning: "jag ska skänka dem till barnen som svälter nere i centrum. de undrade om jag hade några bukar så jag tog mitt ansvar och letade reda på några. och så är det ju mer miljövänligt att åka buss."

efter att ha tänkt på dessa om och om igen så kom jag på den som verkligen passade in:
version 3, annelie: "jag ska panta dem. jag bryr mig inte. jag vill ha pengar för dem."

för det var inte så att jag fick en kick och tänkte "jag drar och pantar burkarna, tycker någon att jag är knäpp får de väl tycka det då!" utan det var ett "jag ska panta burkarna. det är så det är".




filmer från appareil:
det sjukaste jag någonsin hört är när jag säger typ "jag ska lägga in det här i bloggen idag att vi satt här och repAAA idag". vadå "reepaAaA"!? låter helt mongo.

Inga kommentarer: