men guu

asså man blir ju LE (vet inte om det är ett jämtländsk uttryck, men det har samma innbörd som LESS eller som känslan "åååhhhh guuu vad allt är JOBBIGT")

fick mitt lönebesked idag, första i livet liksom. och så är det pyttelite lön. så lite att jag knappt såg siffran, det var som att det bara hade sjunkit in i papperet och försvunnit/dött.
så jag tog fram almanackan där thomas har sagt åt mig gång på gång att skriva upp hur många timmar jag jobbat isåfall ngt sånt här skulle hända, och det gjorde det ju, länge leve T.

men iallafall, det saknas 30 timmar i mars. och allt som allt fattas det 76 timmar tror jag. om inte de första tre provdagarna inte gav lön, men då saknas det iallafall 52. vad gör man NU? ska jag ringa till bästa chefen och börja JIDDRA? nej men huuugaligen, vad jobbigt allt blev. UUURHK.

pyttenuttiliten-lön. det är jag det.

och jag var på sturehof igår, hade så tråkigt att det var inte ens värt att dricka upp ölen. cat5 spelade och de var ju iofs lika fantastiska som alltid. hanna har världens bästa fnitterskratt och hennes lovebombningar går inte av för hackor, GULLUNGEN DÄR.

ikväll blir det jag och sanna iallafall. hurra för det!

16.02
allt var ett SKOJ, ett skämt kan man säga.
ringde och REDDE (rade? reddade?) ut situationen. man får lönen månad efter. dvs även om jag inte jobbar SKITmycket denna månad för jag ändå en slant nästa månad. HIHI.
men jag vill jobba.